Monday, 15 December 2008

Några farväl för många...

Så börjar folk droppa av. Har redan sagt hej då till några speciella killar men vi har bokat våra framtida dejter, ena på en strand i Thailand (okänt datum), den andra på Irland i januari (faktiskt datum). Måste säga att det är sjuklig sorligt och jag lider med mina amerikanska vänner som stannar kvar, blir ju tomt! Men jag börjar faktiskt acceptera att jag åker... Även om det är inte lätt..

Tentaplugg. För det första är det quite hours 24/7 vilket betyder att alla ska vara tysta jämt i en vecka för att vi ska kunna plugga. Eget ansvar och inse själv konsekvenser med att inte plugga? Såna risker tar vi inte! Fast skolan har arrangerat massa söta saker som midnight breakfast då lärarna serverar dig frukost kl 00.00. Gratis massage av inhyrda massörer, JA TACK! Amerikaner pluggar inte som andra studenter. De gör ingenting på dagarna, sen sitter de 1-2 dagar innan, pluggar 48h i sträck (de tar speciella "mediciner" som utesluter sömn) och sen sätter de tentan. Det är dock mer eller mindre omöjligt att misslyckas här men det enda som duger är ett A så pressen finns ändå.

Igår träffade jag Launa som jag träffade i Barcelona. Helt otroligt, vi ses 3 år senare i Boston och hon har inte ändrats ett dugg. Efter vår underbara middag och fantastiska Blueberry-Basil-Martinis, hamnade jag på julmingel hos Olivia. Tog T-banan hem vid 1 tiden. Trodde jag skulle gå och lägga mig i tid för att plugga i tid idag, hamnade istället på efterfest med lapdance och piñatas i Green-tower. Helt klart bra kväll!

Vi hade en avskedslunch med skolan. Jag och F gjorde en slideshow med bilder, musik och ett rim jag skrev om vår vistelse här med allt vad det innebär:

We wish to remind you of a semester in the USA,
Starting in the very beginning until this very day.
No sad faces- because we’re not leaving just yet,
Lets look back on a time we will never forget.
We started off like a scattered group,
A combination of a fun but diverse troop.
There was the irish lads, latinos and Italian mob,
Along with the Asians, islanders and some European snob(s).
All differences aside, we all met on one common ground,
Adapting to the American culture, that is so profound.
We got introduced to BBQ’s, the patriots, red mugs and Diet Pepsi extra light,
Learned that “eum, you know, like, whatever” combines into a fantastic delight.
We wondered, who are all these beavers?
Since we are all suppose to be believers?
Why is the culture tied to a golden seagull? (McDonald’s logo)
And since when is being 18 not legal?
How come Babsonians always monitor the stocks?
And what is up with all these popular red sox?
Don’t even get me started on iced coffee, huge sizes and all that,
But most of all, how come I got so fat?
Through laughs, fights, sweat and tears,
The scattered group became united peers.
Keep in mind as most of us are going home
You’ll have a friend wherever you may roam.

På tisdag är sista tentan, på fredag är jag i NYC... Ses snart mina kära vänner.

2 comments:

Bara jag said...

Älskling!!! På ett sätt blir jag så ledsen över att du ska åka, behöva lämna alla du tycker om... På ett sätt blir jag som ett litet barn som snart får träffa min älskling!!! Exakt när är det du kommer? Vi måste ju se så att du får okeja Emil... ;) Vill du komma ner till Linkan någon helg i januari ä'r deu mer än välkommen, som vanligt! Saknar dig min babe!!! <3

Anonymous said...

gud vilken tur att du snart är på hemväg. Vår kärleksblomma håller på att dö!! Så himla sorgligt, vi måste ta ordentligt farväl och planera begravning :'(