Död åt "In vino veritas"

3:e gången gillt säger man ju. Då borde det gälla även 3:e insparken i Jönköping. På en vecka har jag hunnit vara nere i Jönet 2 ggr. En gång för att skriva tenta och denna gång för att se hur min nyinflyttade Jönköpingsbo hade det på sin inspark. Vilken fest väljer man om man bara ska vara med på någon speciell? Togan såklart! Vilken toga det var! Vilket kaos! Som det ska vara! Fick en snilleblixt när jag stod på klubbens "scenen" och dansade i mitt missfärgade lakan, då en skur av öl sköljde över mig och drog med sig en del lock för örat. Min enda tanke var "åh, vad jag älskar dom här festerna". Så roligt. Hur som helst, nu var det gjort igen. Lekt av mig igen, träffat alla - igen. Mina "nollor" konstaterar följande
- "Vi ses typ aldrig igen"
Yeye, jag säger snarare, vi ses när vi ses. Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Jobbar inte avsked, vi ses när vi ses.

Ett avsked blir det dock- inget mer rosa. Ingen mer sanning, framförallt inte ur vinet. Fick vi ens någon sanning? Finns det ens något sånt? Vad vet jag, jag vet bara att nu lämnas Jönköping och Täby bakom mig och bloggens riktiga syfte ska uppfyllas (dokumentera min utlandsvistelse, som börjar om 3 dagar!!). In vino veritas göms undan långt inne i hårddiskens mörka vrå, kanske för att dammas av i framtiden... Nu övergår det till Boston Blues och en ny amerikansk era väntar. Välkomna till en ny epok och farväl In vino veritas.